Jag och Carlos hade som uppgift till vårt bokprojekt att vi skulle gå bakom myterna om kebabens födelse i Kreuzberg. På 70-talet föddes nämligen det som vi nu kallar för kebab i denna stadsdelen av immigrerande Turkar. Efter att ha vandrat runt ett tag tillsammans så gled vi nästan i tystnad iväg åt varsitt håll. Carlos lyckades hitta en familj som grillade på en bakgård och efter 10 minuters tvekande så gick han till slut fram till dem och med tecken och kroppsspråk lyckades de kommunicera. Han fick en del underbara bilder, speciellt när kebaben plockades fram, och blev även inbjuden till att sitta med och äta.
Själv så blev jag fascinerad över detta lägenhetshus som verkligen ger en speciell karaktär åt området. Balkongerna är fullproppade med paraboler och ger bara därigenom en första hint om att detta är ett invandrartätt område. Sedan gör formen på huset att innergårdskänslan blir ännu mer tryckande. Huset böjer sig lite som en banan och i mitten går en stor väg rakt genom huset. Jag brukar vanligtvis inte fota denna typen av bilder och blev själv förvånad när jag insåg att min del till projektet bara kommer bestå av bilder på detta hus. Både jag, Carlos och min lärare hade nog någon tanke om att både jag och Carlos skulle göra lite mer dokumentärt och porträtterade reportage. Roligt och spännande när det bär av åt andra håll istället.